Drömmar och planer för 2013

Först och främst ser jag fram emot att vintertälta och jag hoppas att brorsan har möjlighet att göra det den här vintern också, för man lär sej ju så mycket när man får följa med någon som har erfarenhet. Men jag ska även beställa en Heatpal och tältpinnar för snö, så att jag kan sova i mitt eget tält också:)

Andra tankar/planer/drömmar för det nya året är att:

*Träna och försöka komma i bättre form och bli av med lite överflöd...

*Paddla mycket kajak och sova över på någon ö i Skärgården

*Tälta ofta och sova under bar himmel

*Fjällvandra med barnen
 

*Försöka hitta ett tjäderspel, för det har jag aldrig sett...

*Träna mer disiplin o lydnad med Najo...

*Övningskjuta så mycket som möjligt, både hagel och kula!

*Jaga mer än i år!! och kanske gå jaktprov...

Sen har jag ju min dröm om att besöka/bestiga Kebnekaise och jag har stora förhoppningar om att det kommer att bli av till sommaren. Antingen det blir att vandra mellan Abisko-Nikkaluokta eller att gå in till Kebnekaise fjällstation och gå på dagsturer därifrån :)

Avslutar med en bild från Marsfjällen september 2012

och önskar er alla ett riktigt gott nytt år med många fina upplevelser!!

Månskenstur med varm glögg

Gott med glögg!

Igår kväll lyste fullmånen så fint på himlen, så jag och dottern tog en tur upp på berget och kom inte hem förrän strax efter tolv. Det var ganska kallt i början med 15 minusgrader, men vi fick snart upp värmen när vi traskade på uppför. Det är så magiskt att gå i skogen i det silvriga skenet och så vackert att det nästan känns overkligt...

Har ni inte varit ute på månskenstur nångång,  så tycker jag verkligen att ni ska prova på det :)

Snöskotur på Rutberget

Äntligen har vi haft en solig dag och som jag har längtat efter det. Hade lite svårt att bestämma mej om jag skulle åka skidor eller ta snöskorna, men valet föll på det sistnämnda då man inte får åka med hund i skidspåren på Rutberget och jag ville inte lämna honom hemma...

Där uppe var det väl runt 15 minusgrader och det bet skönt om kinderna, men det var ganska tungt att gå då det fortfarande inte är någon riktig bärighet på snön och Najo sjönk ner så man nästan inte såg honom, men han njöt i stora drag och det gjorde jag med :))

Västeralnö fäbodar

Julaftonstur till Isgrottan

Här fortsätter det att snöa och under natten har det kommit flera decimeter. Så härligt och igår på julaftonsmorgon, tog jag och Teresia en mysig tur på snöskorna upp till isgrottan, medans barnen och maken var ute och åkte skoter. Så skönt att komma ut en stund och göra av med lite energi, innan det var dags för all julmat :)

Isgrottan vid Hamptjärn

Så läckert med alla istappar

Najo tycker det är spännande...

Min dotter Teresia och jag

"Nu har vi jul, här i vårt hus..."

Ha en fortsatt trevlig julhelg :)

En liten julhälsning :)

De sista dagarna har bara sprungit iväg, med en massa sista minuten klappar och förberedelser inför morgondagen, men nu tror jag nog att allt är klart förutom köttbullarna som ska rullas och stekas och det ska dottern få hjälpa till med när hon kommer hem. Någon tid för utevistelse och fotografering har det inte blivit, men det ska jag ta igen till veckan och hoppas på många härliga turer och lite vackrare väder :)

Räven på orrmyren...

Snön fortsätter att falla och det blir inte mycket fotografering för tillfället, men jag hittade de här gamla bilderna från första orrspelet i våras. Då tyckte jag de var misslyckade för att de var så mörka, men nu ser jag dem med andra ögon, för det var ett riktigt fint och nära möte. Det var tidigt på morgonen och jag låg under en omkullfallen tall och väntade på att orrarna skulle komma, då den här räven dök upp bakifrån. När han fick syn på mej så stod han bra länge och tittade på mej, tyckte nog jag var en underlig filur :)

En kvart efter att räven försvunnit så kom de första tupparna och spelade...

men precis när solen var på väg att lysa upp myren...

så kom duvhöken och skrämde bort dem...

Några veckor senare fick jag ju se räven igen, då han satt och tittade på när orrarna spelade. HÄR finns bilder från den gången. Det är ju inte utan att man ser fram emot vårens spel och förhoppningsvis har man skaffat sej ett lite bättre objektiv till dess...

Stackars vovve ;)

...som aldrig får vara ifred för matte som ska knäppa kort hela tiden...

När han var liten behövde man bara säja Mjao, så tittade han direkt in i kameran med huvudet på sne, men nu gillar han inte alls när kameran kommer fram. Provade att lägga några godisar åt det håll jag ville att han skulle titta och då gick det lite bättre minsann :)

Nja, inte här då...;)

"Ha, där fick jag dej!"

Idag snöar det igen och det ska man inte klaga över, då man längtat efter en snörik vinter. Meeen...det skulle ju inte skada med några soliga dagar så man får tanka lite extra energi. Jag har fått sömnproblem på sistone och från att ha kunnat sova i stort sett hur mycket som helst, så kan jag nästan inte sova alls. Så fort jag lägger mej så är det som om någon tryckt på lysknappen i hjärnan och jag är med ens klarvaken. Ligger och vrider mej fram och tillbaka, somnar vid fem och vaknar åtta igen. Vad är det för fel! 

...det har i och för sej hänt en del jobbiga saker på slutet, så jag vet ju att det sannolikt beror på det och att det ordnar sej, det vet jag också, men det är ju ändå  jobbigt medans det varar...

Det härliga utelivet

Vår tältplats 2008

Att jag trivs som bäst i naturen är väl ingen nyhet, men jag tänkte berätta hur det var när jag började att vistas allt mer i naturen och lite om hur det påverkat mej och mitt liv;

Som jag skrivit tidigare, så kommer jag ju från en jakt och fiske intresserad familj och friluftslivet har funnits med sen barnsben. Vi var ofta ute och fiskade och tältade, både i fjälls och hemmavid. Jag brukade också följa med med pappa på jakt och innan han sydde sin tältkåta , (där han brukar bo under älgjakten), så sov vi ibland under bar himmel. Det finns många fina minnen från den tiden och jag är så glad att jag fått uppleva det.

Naturintresset har sedan dess alltid funnits kvar och jag har alltid tagit med barnen på små turer och utflykter i skogen genom åren, men det var först när jag följde min bror på ripjakt hösten 2008 som jag verkligen kände att jag hittat rätt i livet!

Det var egentligen inte ens meningen att jag skulle följa med den gången, utan det blev bestämt i sista minuten och jag minns hur jag var orolig för hur jag skulle ta mej upp för fjället med tung packning på ryggen. Jag hade ju aldrig gjort något liknande tidigare. Men jag tog mej upp och jag kände mej så otroligt stolt att jag orkade.

Väl uppe hittade vi den finaste av platser där vi skulle bo i Moskoselskåtan i fyra dagar och det var några av de bästa dagarna i mitt liv. Det var då jag upptäckte tjusningen med jakten, upplevde den stora frihetskänslan av att bo på fjället och hur ren och frisk man kände sej efter att ha blaskat av sej i den kalla fjällbäcken, trots att man gick i samma kläder i flera dar...

Så underbart att vistas i den storslagna miljön och så skönt när man med trötta ben fick sätta sej och vila en stund, koka en soppa på spritköket, tugga på en bit torkat älgkött och bara luta sej tillbaka och njuta. Spänningen när hunden stod för fågel, då skottet gick av och känslan av den varma ripan i min hand. En känsla av glädje, vemod och så ursprungligt naturligt.

När man sen kröp ner i sovsäcken på kvällen, med endast näsan som stack ut för att inte frysa och hörde ripornas kacklande utanför, ja då somnade man ett leende och kände att livet inte kan bli mycket bättre....och att jag sen hade urinvägsinfektion vid det tillfället, gjorde även att jag fick övervinna min rädsla att gå ut i den kalla, bäcksvarta natten med risk att sätta mej på någon hungrig björn ;) 

Torkat älgkött :)

Så efter den turen så anmälde jag mej direkt till jägarexamen, skaffade Najo och började jaga. Har sedan dess tillbringat allt mer tid i naturen och upptäcker hela tiden nya saker som ger mersmak och berikar livet. Många små saker, men som betytt så mycket för mej, bara det där att gå ut i skogen, utan att följa några stigar och vada över bäckar och åar. Känna doften av myrmark och tjärved, sitta vid en eld och bara känna stillheten. Att åka ut på Tegsnässkidorna eller ta en snöskotur, gärna i månskenet. Många vardagliga utflykter, men även fjällturer, vinterövernattning i tält, orrspelsspaning och mycket, mycket annat...

Jag är så otroligt glad att jag hittat det som ger mej ett lyckligare och innehållsrikare liv och att jag dessutom har möjlighet att förverkliga det i stort sett varje dag. Jag prioriterar utelivet i den mån jag kan och det har bidragit till att jag kunnat förändra mina egna krav på alla "måsten" som ständigt snurrar runt och även om det ofta blir små korta turer så ger det så mycket och jag ser fram emot en massa härliga äventyr i naturen.

Med fler vinterövernattningar både i tält och snöbivack, kajakpaddling i havet med övernattning på någon ö. Sova under bar himmel och bo i tält under en längre tid. Gå på längre vandringar både till fots och på skidor, åka till Kebnekaise och en massa andra ställen mm mm...

Ja listan kan göras lång och allt kan förståss inte göras på en gång, men om man verkligen vill något så kommer det också att ske, det är jag övertygad om! 

"If you can dream it you can do it" och så här 12 år senare så kan jag ju bara konstatera att jag fått uppleva det mesta på listan och mer därtill! Älskar det underbara utelivet <3

Snöskotur till Lill-grottan

Även idag har vi haft mulet väder, med lätt snöfall och runt 5 minusgrader. Vi tog en tur med snöskorna på berget på förmiddagen och det blev riktigt svettigt att ta sej uppför, för det fanns inte mycket bärighet i all kallsnö som kommit. Men man får se det positiva med det, att det ger grymt bra träning och när vi kom upp letade vi upp min lilla grotta, gjorde upp en eld och grillade korv. Blev riktigt varmt och skönt därinne :)

Beundrar ett av naturens många konstverk

Mysigt!

Gött!

Se upp i backen! :)

Fick nyss en fråga av sonen: "Mamma vilket djur kan hoppa högre än ett hus?" 

Jag funderade och funderade...har ju hört den förut..."vilket djur kan hoppa så högt...?" 

och svaret är förståss självklart, när man får höra det...

Vet ni? ;)