Några renar i fjällen...

En ståtlig rentjur

Nyfiken

Nordisk stormhatt

En liten renflock

Rentjuren mötte vi på väg uppför fjället på fredagen, han var väldigt nyfiken på oss och kom närmare och närmare, sen höll han sej intill oss en stund för att sen dra vidare över fjället...

Jag har känt mej ganska mörbultad i kroppen efter helgens strapatser, men Najo verkar lika pigg som alltid. Så fort jag klär mej så kommer han och snusar på byxorna för att se om det vankas jakt, men än får ha sjå sej, för vi har inte tillgång till jaktmarken förrän första älgjaktsveckan är över, dvs nästa vecka. Nu står helgjobb på schemat för mej, men sen har jag tre lediga helger i rad, så förmodligen blir det en fjällresa endera helgen. Det gäller att passa på för hösten går fort...

Ripbröst och kräva...

De vackra fjädrarna plockas och sparas, ska försöka göra något fint av dem sedan...

och under det tunna skinnet som man drar bort med händerna, syns brösten tydligt

Krävan

Krävan är en muskelsäck, vars funktion är att mjuka upp födan och reglera flödet av föda till systemet. Den fungerar som ett temporärt lagringsutrymme för födan, som sedan spjälkas i körtelmagen och vidare till muskelmagen där födan "tuggas" eller knådas...(Wikipedia)

I krävan fanns blåbärsblad och små gulvita frön

Efter att man försiktigt dragit bort skinnet, så får man ta
kniven till hjälp och skära loss köttet från bröstbenet

och detta blev resultatet, 2 små ripbröst

Om man helt krasst räknar ut vad jaktkort, mat å resa kostat så gick dessa två ripbröst på 3150 kronor! Så detta blir nog den dyraste måltid vi nånsin kommer att äta ;) Nåja, nu räknar man ju inte i pengar på det viset och även om så vore så är hela jakt/naturupplevelsen värd varenda krona och mer därtill! Nu har jag ingen erfarenhet av att tillaga varken skogsfågel eller ripa, men man får väl prova sej fram till vad man tycker smakar bäst. Med en klick smör, salt, peppar å lite grädde så blir det nog bra, inga onödiga krusiduller som tar bort den naturliga smaken :)

Ripor behöver inte möras/hängas utan kan tillagas direkt. Annars så är det ca 40 dygnsgrader som gäller för skogsfågel liksom annat vilt. Någon frågade hur man förvarar fåglarna då man blir kvar på fjället ett par dar. Är det varmt och det finns flugor i farten, så stoppar man dem i en speciell viltsäck för att skydda dem, annars räcker det med att ha dem i nätsäcken som finns utanpå ryggsäcken eller bara hänga dem i ripsnarorna. Man tar inte ur ripan, utan man hänger dem hela och det gäller alla fåglar.

Rippremiären 2012

Redo att påbörja vandringen uppför...

Vi hade strålande väder på fredagen och det var riktigt svettigt att gå de 3,5 timmarna till vårt slutmål. Vissa stunder trodde jag inte att jag skulle ta mej upp för den första branten och inte blev det bättre när man hörde helikoptertransporten susa förbi ovanför våra huvuden. Tänkte tanken att nästa gång då är det jag som sitter däri. Men vi stretade på och väl framme smakade det fantastiskt gott med en öl och den tuffa vandringen var redan glömd...

Inget släcker törsten som det friska fjällvattnet

Vita fjädrar som inger hopp

Snart framme

Vi kom fram vid halvsju och det dröjde inte länge förrän vi låg i våra sovsäckar och vi snarkade ikapp. Jag vaknade till när brorsan och morbrorn kom fram senare på kvällen. De hade tagit sej dit i mörkret och utan pannlampa dessutom! jag som tyckte jag gjort det bra som hittade dit i fullt dagsljus ;) 

Vår tältplats

Efter en kall natt vaknade vi med is på sovsäckarna och tältet

På morgonen var marken frost beklädd och det var lite kyligt i luften, men det blev snart varmare och under förmiddagen hade vi flera fågelsituationer på en och två ripor åt gången. Najo gjorde en del fina arbeten, men av olika anledningar så flög de innan vi ens hunnit i närheten. Senare på eftermiddagen gick vi på ett annat område, där vi hittade en hel ripkull inne i björkskogen, men även de flög iväg utom skotthåll. Lyckades lokalisera var en av dem landade och smög på den. Men de flyter in så väl att man inte ser dem trots att man bara kan stå nån meter ifrån dem. Den här gången höll Micke nästan på att kliva på den, min bössa sa "klick" och den flög iväg i skydd av alla knotiga fjällbjörkar...

Brorsan och morbrorn jagade med vorsthrarna Hesso och Mikko

Andra dagen började med mulet väder, för att sen återgå till ett ihållande regn, som gjorde att vi efter några timmars jakt i dimma, fick bryta för dagen. Vi hade jagat mestadels uppe på kalfjället på förmiddagen och tänkte tanken som man tänkt flera gånger förut "Här kan det väl inte finnas några ripor..?" Det dröjde inte länge förrän Najo gick på några löpor och vi gjorde oss beredd, men innan vi visste ordet av det så lättade en kull på sex ripor ca 40 meter upp i backen och än en gång på för långt avstånd...

Najo står för en ripkull uppe på kalfjället...

En stunds vila i regnet

Det blev många timmar i tältet den dagen, men vädret rår man ju inte
över och det var bara att hoppas att det skulle ge sej till morgondagen...

Dagen efter var det uppehåll och framåt dagen kom solen igen. Nu var frågan var vi skulle hitta några fåglar, vi snurrade på i videriset och kring myrkanterna. Kändes dött som så mången gång förr, men plötsligt ser man att Najo fått upp vittringen av något och spänningen stiger. Ett par ripor flyger upp, men än en gång ges inget riktigt skottläge. Man kan bara konstatera att detta är en svår jaktform. Först ska man hitta åt fåglarna, sen ska fågeln flyga åt rätt håll också...utan en massa träd i vägen...

 

Väntar på mattes startkommando

På väg tillbaka mot tältet så genade vi över ett berg och tänkte samma tanke som tidigare "Här finns det nog ingen fågel..." och det går än en gång inte länge förrän Najo går på en löpa. Han snurrar på fram och tillbaka, men lyckades inte precisera fåglarna och plötsligt flyger två ripor upp, tätt följda av tre-fyra till. Micke lyckades fälla en, som Najo fick apportera och nu har vi lärt oss att riporna verkligen kan finnas varsomhelst, även om det många gånger kan kännas dött...

Najo med ripan

På tillbaka vägen stöter vi på ännu en kull på 8-10 fåglar och en övertänd Najo följer skallandes efter. Jag håller ögonen på en och ser att den landar ca 100 meter ovanför oss. Tänker att nu är det min tur och gör mej beredd. Ripan flyger upp ca fem meter ifrån mitt riktmärke, men jag är för sen med att skjuta och det blir ett bomskott...

Vi har haft en riktig toppenhelg, men det har varit kallt om nätterna så Najo har fått ligga i sovsäcken med mej. Fågeltillgången kan vi inte heller klaga på, trots att vi inte fick med oss så många hem. Vi har ju sett flera kullar och en hel del singelfåglar. Najo har haft ett bra sök, men har av nån anledning haft svårt att precisera fåglarna, vilket har gjort att han vid flertalet gånger sprungit rakt in i dem. Men han är fenomenal på att hitta åt fågel och han har lyssnat på mitt stannakommando den här gången, så det är bara att jobba vidare. Både han och jag har ju mycket kvar att lära, men vi kommer ett steg närmare för varje gång. Jag är dock lite besviken att jag inte lyckades skjuta nån ripa, men utan att ljuga så är jakten så mycket mer. Naturen, samarbetet med hunden, spänningen, utmaningen...ja listan kan göras lång på hur mycket det ger att vara ute och jag är övertygad om att jag kommer att lyckas i sinom tid (trots att det inte alltid känns så...)

Nu blir det ett par dagars vila, sen återstår det att se hur det ser ut med skogsfågeltillgången iår...

Packat och klart för ripjakten!

Mat för fyra dagar.

Blåbärssoppa, spisbröd med viltost/räkost till frukost. Varma koppen och spisbröd till lunch. Frystorkat till middag. Ögonblink och spisbröd till kvällsmål. Dessutom kaffe, Pringles och förståss Marabou chokladkakor. Icetea pulvret tänkte vi prova istället för saft. Lite torkat renkött köper vi med oss från en fjällhandlare.

Matkärl, liten kåsa, spritkök, T-röd, tändstickor och värmeljus

Första hjälpen både för fyr o tvåbenta. Fräschetter, toapapper, tandborste o handduk.

Fjällkarta, kompass, kniv och skavsårstejp (plus pannlampa)

Najos grejer, värmetäcke, jaktväst, koppel och så har han förståss en del mat med också.

Ripsnaror och visselpipa (plus viltsäck)

Mina kläder.

I klädväg har jag med mej: 1 extra underställströja, 1 par underställsbyxor, 1 microfleeceställ, Fleecejacka, skaljacka, 2 par tunna strumpor, 2 par tjockare strumpor, underkläder. mössa, vantar, halsduk. Sen har jag underställlströja, t-shirt och jaktbyxorna på mej när vi startar.

Perfekt med packpåsar i olika färger, det gör det lättare att hitta åt sina grejer sen.

Så nu ligger allt fint i säcken :) 

 

Liggunderlaget hamnade överst under topplocket och ripsäcken utanpå på framsidan. Så var det klart! känns helt OK och jag slapp öppna upp och göra om hela packningen. Vi har fördelat det så att jag bär maten, spritkök, sprit ja det som syns på bilderna och gubben får bära tältet, hundmaten och ammunition. Min säck slutade på 16 kilo, sen tillkommer ju bössans vikt på 3,5 kilo, så det blir nog mycket att bära på, men dock lite lättare än förra året. Men vi kommer att gå en längre sträcka så det kommer säkert att kännas av...

Det är inte alltid lätt att veta vad man ska ta med sej, man vill ju inte gärna bära i onödan. Så vi försöker ta med mat som väger så lite som möjligt och så har jag brorsans packlista över kläder och annan utrustning och den följer jag varje gång. Det statliga jaktkortet, vapenlicensen och körkortet får man inte glömma, snopet om man kommer fram utan och inte får lösa något jaktkort...

En grundprincip när man packar en ryggsäck är att man ska tänka på att tunga saker placeras nära ryggen samt högt upp i säcken. Sovsäcken kan man stoppa längst ner och sedan får se till att man fördelar packningen jämt så att ryggsäcken inte blir sned och därmed svår att bära. I sidfickorna stoppar man saker man behöver ha tillgängligt under dagen som värmeplagg, mössa, vantar, kåsa och karta med kompass. Läs mer om hur man packar sin ryggsäck på Fjällrävens sida.

När detta publiceras är vi nog halvvägs upp på fjället, redo för rippremiären 2012! Hoppas att vi inte glömde packa med nåt nu då...

Najo och en ljungblåvinge...

Idag styrde vi kosan mot Ögeltjärnsberget, det var ett tag sen sist vi var där. Tänkte jag skull få några fina bilder på utsikten där uppifrån, men så blev det inte. En härlig tur iallafall och allt behöver ju inte fastna på bild. Resten av dagen har gått åt till att handla diverse grejer och mat mm till helgens fjälltur. Så nu är vi redo att åka :)

Ljungblåvinge