Idag fick vi ripsäcken full!

Najo är beredd!

Dimman låg så tät imorse, så vi var lite osäker på om vi skulle åka ut och jaga eller inte,

 men vi for iväg och tur var väl det för när vi kom fram var där strålande sol.  

Började gå över en väldoftande myr och fortsatte sen vidare in i en riktig gammelskog.  

Här borde det väl kunna finnas en tjädertupp, tänker jag Ser riktigt fint ut för det... 

Kommer fram till en glänta där jag får syn på ett par bekanta svampar. 

Höstkantareller och marken fullkomligt dräller av dem!

Så mycket svamp har jag aldrig sett förut och inom en kvart har vi ripsäcken full :)

Underbara höstkantareller!

 

Hade gärna stannat och plockat lite till, men vi hade inget mer att plocka i och dessutom så blev den lilla jakthunden bra less på oss. Så vi fortsatte vidare och Najo drog iväg gång på gång utan att vi hade en aning om var han var. Tycker nog att han är lite för självständig, På fjället och på öppna ytor så kollar han hela tiden var jag är, men i skogen då han inte ser oss så kan han sticka iväg på för långa sökrundor, speciellt när han fått vittring av fågel. Visst är det bra att han har jaktlust, men det blir ju inget samspel på det här viset och heller inga ripor i säcken ;)  GPS är iallafall beställd, det underlättar ju en hel del, men så måste jag nog hålla honom kortare när vi jagar i skog. Såg ingen fågel idag, men jag är övertygad om att Najo gjorde det...

Ingen skogsfågel, men dock en hackspett i granens topp

"Fikapaus med varm oboy och tunnbröd :)

Svamppensel modell större :))

Satt ute och rensade kantarellerna,

 så skönt i solen om än lite kyligt i luften.

Men det är ett riktigt pillergöra, 

speciellt med en stor målarpensel ;)

men nu ligger de färdiga för torkning.

Vilken rikedom det är att få skörda av naturens skafferi! 

 Det kliar redan i fingrarna att åka ut och plocka mer :)

Större Hackspett...

Större Hackspett i skogen från en dag tidigare i höst...

Det har varit gott om dem iår...

De använder oftast samma träd där de kilar fast kottarna när de äter...

Lite kuriosa: Det tar fyra minuter för hackspetten att rensa en kotte på frön. Under den tiden får den slå flera hundra slag. Av den mödan får den ut 10-15 små frön som väger ca ett halvt milligram vardera. En forskare har räknat ut att under en januaridag då hackspetten har arbetsljus under sex-sju timmar, hinner den med att bearbeta 130 kottar och få i sig 1500-2000 frön...(fakta från Skogsreflexen)

Här ligger mörkret över oss som en tät dimma och det känns inte speciellt manande att gå ut överhuvudtaget. Den snö som kom har tinat bort, med regn och blåst omvartannat...Längtar efter blå himmel! Längtar efter snö! Nu är det hög tid att vintern kommer! :)

Ett himla liv...

                                        

Har varit och tittat på Hackspetten några dagar nu men skärpan på bilderna blir inte bra, vet ej om det beror på motljuset. Försökte mej även på att filma lite, men det blir lite skakigt. Men man hör ju hur ungen skriker oavbrutet iallafall :)) 

Lunchtur i skogen

Igår blev det en härlig långtur i skogen och efter en brant vandring upp för ett berg, så smakade det gott med pasta och kycklinggryta, som vi lagade till på spritköket uppe på toppen. Vi hade med oss såna där frystorkade måltidspåsar som man kan köpa på bla Naturkompaniet och de är riktigt goda nu för tiden. Lite dyra kanske, men det är det värt för att hålla vikten nere på en längre vandring. Nu var ju inte det här någon längre tur i den bemärkelsen, men jag ville testa en ny smak, så man vet vilka man ska ta med sej på fjället...

På väg ner från berget igen så såg vi den här hackspetten. Det tjattrade och pep oavbrutet, ungen i hålet verkade omättlig, mamman flög fram och tillbaka med näbben full med mat, men den fortsatte bara att skrika efter mer. Vilket jobb de har...