Ljungpipare var det gott om i Stekenjokk och deras karaktäristiska pipande hördes dygnet runt på fjällheden, men några kycklingar såg vi inte till. Inte heller lappsparv, (kärrsnäppa) eller fjällabb fanns att se, till motsats till för två år sedan då vi fick se många sparvar och labbar. Andra fåglar vi såg den här veckan var strandpipare, fjällvråk och några okända småfåglar i videsnåren, men de ville inte fastna på minneskortet...
Kärt barn har många namn säjs det och ljungpiparen är en av de fåglar som haft störst antal dialektala namn. I Skåne kallades den Ljungvipa, i Halland Ljungspole, i Småland Myrpytta, Lertrana och Åkerhöna. På Öland kallades den Alwargrim eller Alvrgrimma, i norra Sverige Fjellhjerpe, Hey-lo och Fjällplistra medan den på samiska kallades Hutti. Den har även tidigare kallats Brockfågel.
Källa Wikipedia