Igår packades ryggsäcken för en tältnatt på
Fäberget i det strålande vädret. Maken följde också med och bar ved i sin ryggsäck. Vi gick med snöskor och vandringen upp var riktigt tung och det var så varmt att vi kunde gå i underställ och t-shirt! Efter dryga timmen i svettig uppförsbacke kom vi till slut upp och belönades med en fantastik utsikt över Höga Kusten.
Redo att börja vandringen
Uppe på Fäberget 200 möh
Min alldeles egna sherpa :D
Tältet på plats
När jag skulle sätta upp tältet, så märkte jag att jag glömt yttertältet hemma! Så himla dumt, men eftersom det var så fint väder så gick det ju bra ändå. Förankrade tältet med stenar både ut och invändigt och så använde jag kameraremmen för att knyta fast det i en rot, så att det inte skulle blåsa iväg eller glida över stupet! :D
Mitt toppläger vid klippbranten
Gubben och gumman :D
Efter en stund gick maken och Najo hemåt igen och jag tog det bara lugnt och solade under eftermiddagen. Njöt av utsikten och ljudet av porlande vatten längs bergväggen... Så skönt att bara vara och sitta och filosofera för sej själv...
Sämre kan man ju bo! :D
och det här var riktigt gott och lätt att laga till! :D
Bara att vispa ner pulvret i vatten, låt svälla i 15 minuter och grädda!
Omelett med potatis och purjolök på jägarstekpannan
Utsikt över Ullångersfjärden
"Se upp för stupet! Vilket stuuuuup........" :D
Ulvön längst bort i fjärran
Härlig utsikt från mitt camp!
Underbara färger i skymningen
Njuter av tillvaron som uteliggare!
Fyller termosen med varmt vatten till frukost
Soluppgången klockan kvart över sju
Det var lite småkyligt när jag lade mej, men jag fick snart upp värmen och somnade gott, med en stjärnklar himmel ovanför huvudet! Vaknade sen vid sju av att solen sken in i tältet, tog några bilder och sov sen vidare. När jag vaknade nästa gång visste jag inte vad klockan var, då telefonen var död och jag skyndade mej att packa ihop för att vandra tillbaka. Inte för att jag hade någon tid att passa, men för att jag vet hur orolig maken blir när han inte får tag i mej. Men väl framme i bilen ser jag att klockan bara är elva! Trodde den var mycket mer...
Dags att packa ihop
Vandringen tillbaka gick betydligt fortare, då det bara var nerför, men det
var svettigt ändå och jag var så törstig. Men jag hade inget kvar att
dricka, så tro att jag blev glad när jag såg att maken lämnat en festis
på bakrutan av bilen! TACK så väldigt mycket för det :D
HÄR kan du se min film från tältturen!