Vi fick se en hel del ripor under veckan i Klimpfjäll och jag har aldrig
kommit så nära någon förut, så det var roligt att betrakta dem när de
satt och betade och se hur sakta de förflyttade sej framåt för att inte
upptäckas av predatorer. Jag fick verkligen ångra mitt beslut att lämna
bössan hemma, men samtidigt hade det varit vanskligt att gå ut och jaga
ensam på det blåsiga fjället.
Vi träffade på en del jägare, både med och
utan hund som trotsade det tuffa vädret med blåst och dålig sikt. Det
var tungt för hundarna att springa i den djupa snön. Men ett plus med
mycket snö, är att hunden inte hinner följa efter när fåglarna flyger,
så därför ska man verkligen passa på att träna unghunden den här
årstiden. Nu på torsdag är ripjakten över för den här säsongen, men till
nästa vår då ska en jaktresa planeras in!
 |
| En ripa i träd kan lätt misstas för en snöklump... |
 |
| Gott om ripspår överallt... |
 |
| Den här ripan satt så tryggt, men tyvärr höll den sej mestadels i skuggan... |
 |
| De är inte helt lätta att upptäcka |
 |
| Skidorna fick stå orörda... |
Some photos of the Willow Grouse we saw last week in the mountains. I have never been able to see them so close, so it was a great fun to watch when they ate and how they were moving very carefully and slowly to not be discovered by predators...
World Bird Wednesday
