Första frosten på jaktmarken

 
Imorse var det frost på marken och det kändes lite småkallt när vi åkte ut. Men det blev en riktigt varm och skön dag i skogen. Vi hann inte gå långt förrän en orrhöna flög förbi och satte sej i ett träd en bit ifrån oss. Maken började försiktigt smyga närmare, men hon lyfte och fick skydd av solens bländande strålar. Typiskt :D

Det var även helt vindstilla idag, vilket gjorde det svårt för Najo att känna någon vittring. Han stod för en tjäder, men den flög tyvärr åt motsatt håll. De är verkligen stora tupparna och det hörs tydligt när de lättar. Nedan en bild på brorsans Hesso och en tjädertupp från förra veckan.

Nästan lika stora.

Spegelblankt vatten...

Några bilder från de senaste dagarna. Hösten är verkligen den vackraste årstiden. 

Snart bär det av mot fjällen igen, stugan är bokad och jag längtar...

Fjällvråk och lämmel...

Jag lyckades fånga en av de vråkar vi såg i fjällen och den var på ganska nära håll, så jag blev lite frustrerad att  jag bara hade lillkameran med mej. Men det är ju häftigt att bara se dem. Fjällvråken har ett vingspann på 123-148 cm, och är därmed större än ormvråken.

Fjällvråk

Fjällvråken är liksom andra rovfåglar i fjällen till stor del beroende av tillgång på fjällämmel och i år har det ju fullkomligt kryllat av dem. Så söta, men ett gissel när man jagar...

Fjällämmel

En ettrig lämmel, här är det Vorstehn som får sej en utskällning.

Jakten fortsätter...

Mysigt med fika i finväre´

De två senaste dagarna har bjudit på ganska så bra med skogsfågel, flera orrtuppar, ett par tjäderhönor och ett flertal ripor. Men de flyger så fort man närmar sej, på ett alldeles för långt avstånd... Igår stod Najo fint, men när jag gick fram emot honom, så ser jag bara hur han tokrusar framåt och såklart flyger där upp en ripa. Jag hade tur som fick tag i honom och kunde läxa upp honom lite. Men frågan är hur mycket det hjälper. Mina ordkavalkader visste ingen måtta och för varje ramsa så flög det upp ännu en ripa...

Idag blir det iallafall en vilodag, benen är så trötta efter allt traskande i blötmyren. Jakt över stående fågelhund är inte det enklaste och att sen dessutom träna in unghunden som nybörjare syns för tillfället nästan omöjligt. Men det är bara ut igen och hoppas att det lyckas  :)

Har ett allvarligt snack med Najo om att man INTE får tjyvresa...

Skymning vid ankdammen...

I helgen var vi och hälsade på äldsta dottern i Umeå och hon tog med mej till en ankdamm som ligger i närheten där de bor. Det var första gången jag besöker en sådan damm och det fanns många olika fåglar där. Speciellt roligt var det att få se den vackra Mandarinanden, vilket inte är en allt för vanlig syn i våra trakter. 

De här änderna ser ut som om de är gjorda av sten, tycker jag.

Ung fiskmås.

En vacker och färgglad Mandarinand

Mandarinand- En exotisk syn!

 tydligen har den synts till i trakten sedan maj månad...

Lockjakt på järpe...

Lockjakt på järpe

Det blev en sväng i skogen idag, men det var helt vindstilla och hunden fick inte upp någonting. Så jag satte mej med min nyinköpta lockpipa en stund. Jag tror jag fick svar av en järpe, men är inte helt säker på att jag gjorde rätt. En massa talgoxar lockade jag iallafall till mej.

Har iallafall hittat en sida där man fick lite tips på hur och var man ska göra det, så imorgon ska jag försöka igen. Frågan är bara om jag ska ladda bössan eller sitta beredd med kameran ;) Näää, det blir bössan för nu är jag så sugen på att få med mej en fågel hem...

Tjädrar efter vägen...

Skogsfåglar av olika slag är ju en vanlig syn efter vägarna, speciellt i gryning och skymning. Men det är svårt att hinna få dem på bild. De hinner alltid springa undan innan man fått fram kameran. Men den här gången lyckades jag, även om de blev lite suddiga.

Intressant fakta om tjäder.

Höst på fjället...

Blandade bilder från fjällen. Det är något magiskt över de omgivningarna som gör att man hela tiden längtar tillbaka. Luften, naturen, vattnet ja allt lockar. Min största dröm är att få bo där i en liten timmerstuga året om...

Helgens fjälljakt...

Najo i galopp och Hesso inspekterar när husse stoppar dagens skörd i viltsäcken.

Första dagen hade vi väldigt vackert väder och otroligt bra med fågel. Vi såg runt 150 dalripor och ett femtiotal fjällripor under dagen. Men de var sköra och lätta på vingarna, då de samlats i större flockar. Men det var en upplevelse att se, men även en insikt i hur snabb man måste vara. Najo hade en hel del fågelsituationer, men han hade en tendens att bli för ivrig, gick för nära, tjyvreste och följde efter...

Många mil blev det, närmare bestämt 2,5 mil den första dagen, så det var skönt med fikapaus.

Det finns väldigt gott om rovfåglar iår, vi såg flera fjällvråkar och på ett ställe var det tio ugglor på samma myr. Det råder ju inte precis någon brist på föda för dem nu, då det vimlar av lämmel överallt. Vilket är, trots att de är söta, ett ganska stort irritationsmoment, när hundarna ständigt lockas att jaga dem.

Efter en blöt och kall dag på fjället blir det härligt att sätta sej i bastun...

Andra och tredje dagen var det dessvärre riktigt ruskväder med regn och dimma. Hittade ett femtiotal ripor på andra dagen, men med en övertänd hund som både stötte och skällde ripa, så var det svårt för mej att få några lägen. Men vi har som vanligt haft en trevlig jakthelg och det var riktigt skönt att sova i stuga den här gången, eftersom det öste ner hela nätterna. Nu blir det till att jobba lite extra på stannakommando med störningsmoment och bättra på konditionen lite innan nästa resa...

Sakta men säkert...

En orrtupp kom och satte sej på behörigt avstånd..

Sakta men säkert så kommer jag allt närmare målet. Igår när jag och Najo var ute, så dröjde det bara tio minuter innan han stod för fågel. Jag gjorde mej beredd med bössan, höll ögonen öppna åt alla håll och "JA!" Najo störtade fram ca femton meter och jag gjorde mitt bästa för att hinna med. Precis i en liten glänta flög de upp, tre stycken ripor. Upp med bössan, men nej, de försvann på en gång bakom de höga träden. Men nu var det nära, så nästa gång då...