Isgrottan By Night

Det var rätt länge sen jag besökte Isgrottan nu, så igår kväll blev det en tur med lillasyrran. Vi hade tagit med oss pannlamporna, men lät bli att tända dem för att spara på ljuset tills vi kom fram till grottan och när vi kommit halvvägs så säjer jag till Josse att det gick ju riktigt bra att gå utan lyse. I samma stund ligger jag pladask på backen och lyckas samtidigt sparka henne på smalbenet. Det var så halt på stenarna som låg dolda under snön och jag hann knappt börja gå igen, förrän jag låg huvudstupa i snön igen, vilket förståss bjöd på många goda skratt :D

Isgrottan i pannlampans sken

Det är verkligen mäktigt hur naturen kan skapa så vackra konstverk!

Det brukar vara ännu mer istappar den här tiden och då brukar de bilda pelare ända ner till backen, med bara en ingång in till grottan. Men den lär nog växa till sej, så det får bli ett nytt besök framöver. Nu vågade vi oss inte in för man vill ju ogärna få en sån där istapp i huvudet!

Spår efter en orre som vi skrämde upp ur snön