"Varsamt far i bygd och mark, skada icke kådig bark.
Riv ej björkens vita hud, stör med skrän ej skogens ljud.
Bort med skräp och matsäcksrester.
Städa efter er, Ni gäster
I naturens helgedom, skövla icke blad och blom.
Tänd ej eld, men om du tänder, släck var glöd i kol och bränder.
Låt och bli att simpelt rita, plank och vägg med kniv och krita.
Skona det som annans är, akta allt som minnen bär"
Riv ej björkens vita hud, stör med skrän ej skogens ljud.
Bort med skräp och matsäcksrester.
Städa efter er, Ni gäster
I naturens helgedom, skövla icke blad och blom.
Tänd ej eld, men om du tänder, släck var glöd i kol och bränder.
Låt och bli att simpelt rita, plank och vägg med kniv och krita.
Skona det som annans är, akta allt som minnen bär"
Såg den här dikten i övernattningsstugan vid Tärnättvattnen
och tyckte den var så fin! och fortfarande dagsaktuell så här 100 år senare
Kan bara hålla med dig till varje ord som blev skrivet för hundra år sedan.
SvaraRaderaBlir alltid ledsen av att se skräp i naturen, och som när vi kom till Borgasjön den sista bobilssvängen se sjön blänkande i solsken med en massa tomma ölburkar som guppade på vågorna.
Vi håvade in en hel plastkasse med importölburkar.
Fy f.n va less vi var.
Hur tänker dessa människor som själva sitter i en båt och fiskar i Borgasjön ???
Vi vill ha naturen kvar till våra barn och barnbarn lika vacker som den vi upplever idag Rantafar och jag.
Tjingelingen från Rantamor.
Skulle ändå tro att om K-E sett hur det skräpas ner 100 år senare hade nog poeten blivit inte bara förstummad, utan fastmer förskräckt.
SvaraRaderaBra att du tar upp detta alltid högaktuella ämne (och tydligen aktuellt förr oxå).
/ Deerhunter
Kan bara instämma!
SvaraRaderaKram
Mycket bra poesi som behöver och kan upprepas även detta århundrade,när man tyvärr... ser "fula" kvarlämnade spår i naturen som lätt kunde ha följt med användaren i ryggsäcken till ett avfallskärl. Kram /bea
SvaraRadera