Det gäller att passa på så länge snön ligger kvar så
i går kväll blev det ännu en skidtur med Josefine på Rutberget.
Det är ju så mysigt att åka i skogen med pannlampa
och på väg upp syntes spår efter bla en tjäder som gått i kringelkrokar längs skidspåret...
Efter en stund så dog min pannlampa, men Josefine hade lånat pappas lampa
av märket Army Tek och den lyste upp perfekt för oss båda och vi åkte vidare.
Pappa hade dock förvarnat om att batterierna kunde ta slut
eftersom han inte laddat den innan,
av märket Army Tek och den lyste upp perfekt för oss båda och vi åkte vidare.
Pappa hade dock förvarnat om att batterierna kunde ta slut
eftersom han inte laddat den innan,
men vi fortsatte upp till Stormyren, då den började blinka
och av och till blev det alldeles kolsvart, för att sen lysa med ett svagare sken.
Vi insåg att vi aldrig skulle kunna åka tillbaka ner för de branta backarna i mörkret,
så vi åkte vidare över myren och ner vid bodarna istället.
Det blev några vurpor för oss båda, men lyckligtvis lyste lampan hjälpligt hela vägen
Det blev några vurpor för oss båda, men lyckligtvis lyste lampan hjälpligt hela vägen
och vi fick en lite mer spännande tur än vanligt
och många glada skratt när vi både skrattade åt och med varann ;))
och många glada skratt när vi både skrattade åt och med varann ;))
-samt en lärdom att alltid se till att pannlamporna är laddade!