Isflak vid Skommarhamn

I morse när jag var på väg hem från jobbet så var solen på väg upp och ett härligt rödrosa sken färgade horisonten på en blå himmel. Det kändes minst sagt lite motigt att gå och lägga sej, men som tur var så sken solen även när jag vaknade, så jag åkte ut till Skommarhamn och bara njöt i den friska luften (-15) På vägen hem såg jag både björktrast och sidensvansar och vid Moälvens utlopp i Öviksfjärden låg 50-60 gräsänder vid iskanten. Blev väldigt förvånad att se att de fortfarande finns kvar...

Tycker att det är härligt att lyssna på isens frasande ljud...

Förra veckan syntes en sälhona ligga och flyta ute på ett isflak här i närheten, önskar jag hade sett det...

HC Marie-Jeanne

Några bilder från Stekenjokk...

Hittade några bilder, från Stekenjokk i oktober månad. Vi hade riktigt tur med vädret den dagen och fick njuta av både solsken och nysnö. Nu ligger nog snön meterdjup däruppe. Det brukar vara ganska häftigt att åka vägen över Stekenjokk på försommaren, då snödrivorna bildar höga väggar längs vägen. Vägen är en av Sveriges högst belägna vägar, 876 m ö.h. och hålls stängd över vintern from 15 oktober tom 6 juni...

Trädsvampar och älggnag...

Här fortsätter snön att falla och ingen sol i sikte. Man blir rätt trött på det grå vädret, men det är ju skönt att komma ut ändå. Igår när vi var i skogen såg vi tre färska legor efter en älgko med två kalvar, så jag for på samma ställe idag och hade hoppats att få se dem, men så blev det inte.

Men överallt ser man spår där de gnagt på trädstammar och hur kon brutit ner kvistar åt kalvarna för att de ska nå, rätt så fascinerande att de gör så :) På vintern äter en älg 6-10 kilo föda per dygn, så det är en hel del kvistar som går åt och det är mestadels asp, rönn och sälg som står på menyn...

Älggnag

Snöiga tassar...

 

Snöiga tassar...

En nackdel med vintern är att det fastnar så mycket snö och is under tassarna. Man ska helst avlägsna isen på en gång när det fastnar, men då värms ju tassen upp och det bildas nytt på en gång så det känns inte som ett bra alternativ. Men låter man isen sitta kvar medför det ju ett stort obehag för hunden, för det är nog inte så skönt att springa med klumpar under fötterna och spretiga tår...

För att förhindra det så har jag har klippt bort det mesta av pälsen under tassarna, men det fastnar ändå. Har tänkt prova försvarets Tassalva från apoteket, som visst ska vara bra. Jag rådfrågade personalen på Reginas zoohörna och hon rekommenderade " Vacker tass" en sprayimpregnering från Strandbodarna, som man upprepat sprayar på och gnider in under tassarna. Det ska visst vara väldigt effektivt så fungerar inte Tassalvan så blir det ett försök med den...

Fina presenter

Blev väckt i morse med fika på sängen och ett paket med ett fint halsband i form av en ripa av renhorn. Ligger kvar och drar mej när maken och barnen ropar från köket " Kom fort, det är någon ovanlig fågel i äppelträdet" Nää de skämtar, tänker jag, vill nog bara ha upp mej"

"Skynda dej med kameran" Varpå jag förstår att de menar allvar och hoppar upp och grabbar tag i kameran! Tittar ut genom fönstret och får se två stora fåglar i trädet! Blir alldeles paff och får gnugga mej i ögonen...De här fåglarna brukar ju inte finnas i vår trädgård! ;))

Fina tygorrar i topp hehe :)

Ska bli spännande att prova på bulvanjakt till hösten...

Tygorrarna är ju väldigt behändiga att ta med sej, de väger ju ingenting och man fyller dem sedan med  tex papper, granris etc. Hissar upp en i ett träd och lägger nån nere på myren, sen är det bara att vänta tills kompisarna kommer :)

Najo tyckte det var väldigt intressant med fåglarna i älghornet...

En vacker orrstjärt som jag fick av bror med familj :))

 Halsband från Fjällslöjd i Saxnäs

Ripjakt på Marsfjället...

September 2010

Bilder från en jaktdag på Marsfjället. Det verkade det inte finnas en enda fågel den gången. Det tycker man visserligen alltid, innan man hittar åt dem, men vi såg varken fjädrar eller skit och Najo fick inte upp någon vittring.. Men vi fick njuta av ett fantastiskt landskap med alla vackra höstfärgerna på marken...

Finns det inte fågel, då blir det jakt på något annat istället..

och lämmlar finns det gott om!

Porlande vatten...

Härligt röda ripbärsblad lyser upp marken...

Mattes finaste <3

Alla årstider har sin tjusning och jag gillar dem alla, 

men den bästa av dem är nog hösten :)

Fick för övrigt en fråga angående fjälljakt och tänkte försöka svara på den här. Frågan var om man får jaga överallt i fjällen?

När man jagar i fjällen så är det på statens mark. Marken är indelad i många mindre jaktområden och man löser dagskort för 250 kronor per dag (och man får högst skjuta 8 ripor.) Huruvida man får jaga på dessa områden regleras av olika orsaker och uppdateras från vecka till vecka. Dels så styrs det av samerna beroende på om det finns ren på området och om så är fallet så blir det området avlyst. (Vilket innebär att man inte får jaga där). Vissa marker är det restriktioner pga fjällräv och det gäller hela tiden. Sedan så påverkar jakttrycket huruvida ett område hålls öppet, när det kommer upp till en viss nivå så avlyses den marken för resten av säsongen.

Man löser dagskort för ett specifikt område, men man kan ändå välja att jaga på ett annat. Men då måste man komma ihåg att fylla i det i den obligatoriska viltrapporten som man vanligast fyller i via webben. Där skriver man då var man har jagat och hur många fåglar man skjutit. För att få lösa jakttillstånd/dagskort i fjällen så krävs det att man har ett statligt jaktkort...

Mer om detta HÄR

Höstjakt på Satsfjället

Sitter och drömmer mej tillbaka och längtar redan till nästa säsong...

Jakten med stående fågelhund i fjällen är både spännande och upplevelserik och att se hunden svepa fram över marken är en härlig känsla. Samtidigt som det är en ganska krävande jaktform, då terrängen ofta är väldigt varierad och man ska ta sej långa sträckor, men det känns ändå sällan jobbigt. Att vistas i den storslagna naturen är underbart och fjälluften är som balsam för själen...

Hösten 2010 var jag och två kompisar uppe i fjällen och jagade. Två dagar på Satsfjället och en dag i Mrasfjäll. Det här var Najos tredje jaktresa och han hade börjat fatta vad det var han skulle jaga. Han gjorde ett riktigt bra jobb med att hitta åt riporna, (vilket mina jaktkamrater som gick på andra sidan fjället inte gjorde ;) Men ståndet var tveksamt och han både tjuvreste och följde efter fåglarna...

"Vars är pippi?"

Satsfjället

Härliga dagar som alltid när man är på fjället. Tur med vädret hade vi också. I år hann vi inte jaga på Satsfjället en enda gång, då det blev avlyst tidigt. Annars är det ju ett perfekt ställe senare på hösten, eftersom man kan ta sej ända ovanför trädgränsen med bil. Däremot är det väl inget vidare premiärställe just pga samma anledning, utan då går man hellre en längre sträcka för att undvika trängsel med andra jägare... 

Wendy på språng

En liten vorstehtik som stoppat nosen i för många lämmelhål...

På baksidan av Satsfjället

Just den här gången hade jag gått hela dagen, knappt stannat för att fika så när jag kom tillbaka var jag så in i nordens trött och det började så smått att regna. Mitt sällskap hade inte kommit tillbaka än, men på parkeringen satt ett gäng med andra fågeljägare och vi började prata lite. De bjöd på en kall öl innan de for och jag tror fasiken att det är den godaste öl jag nånsin druckit, sittandes på marken i det strilande regnet...:)

Rådjur i djupsnön...

Tre fina rådjur i Västerhus...

Det är länge sen jag såg något vilt häromkring, men igår så hoppade dessa tre över vägen, då vi var på väg till skidspåret. Snabbt fram med lillkameran och jag hade tur som hann få med dem innan de sprang vidare. Rådjuren har det jobbigt nu när det kommit så mycket snö, då det blir svårt att hitta mat och svårt att ta sej fram...

De är dåligt anpassade för att klara av vintern och även under måttligt snörika vintrar är dödligheten hög. Rådjuren klarar inte av en lika fiberrik föda som älgen, utan de vill ha mer lättsmält föda som örter, bärris, fina kvistar och liknande – och det finns ju oftast på marken långt under snö och skare. Djupsnön innebär inte bara svält för rådjuren, de blir ett enkelt byte för lodjuren som har mycket lättare att ta sig fram i den djupa snön. Många tips på hur man kan hjälpa dem finns på Jägarförbundets sida om stödutfodring.

Första skidturen...

Äntligen tog vi oss ut skidorna! Det blev en mjukstart på 8 kilometer upp till Huggsjön och vallatejpen funkade utmärkt, trots att det egentligen är dags att byta ( den har suttit på i tre år!! ) Himla bra grej tycker jag, det går visserligen lite trögare att åka, men man har nästan aldrig bakhalt istället och det tycker jag är mycket värt. Det var så otroligt härligt före idag och så skönt att få svettas och ta ut sej. Nu ska jag verkligen se till att komma igång!!

Första turen för iår.

Jag är riktigt nöjd med selen från Björkis och bältet från Baggen som jag köpte förra året. Eftersom bältet har integrerad resår så känner man inte av några ryck alls, utan det blir en väldigt behaglig åkning. Men ett måste är att köpa till ett nedhållarband, för att förhindra att bältet glider upp på ryggen under åkningen. Jag använder också en delvis expanderande lina som också bidrar till den mjuka känslan...

Nu blev det lite reklam, men kanske någon funderar på nya grejer och då kan det ju vara bra med tips  :)

Fem bilder från havet...

    

Det ser verkligen ut som Narnia utanför fönstret idag, hela landskapet ligger inbäddat i vit fluffig snö, så vackert. Men det är fortfarande mulet och mörkt ute, så det blir inga bilder på det. Utan istället fem bilder från havet förra veckan. Visst ser det ut som om en säl ligger och sover på den fjärde bilden...?