Igår var det dags för utesovarnatt igen! Ville ut och testa min nya tarp som kom med posten häromdagen och det blev en härlig övernattningstur i 6-10 minusgrader. Med middag i skymningen. Snöyra och blåst. Trevligt sällskap. Varm choklad, grillkorv och varma mackor vid elden. I riktig vinteridyll!
Sen blev det också en övernattning med en viktig påminnelse att aldrig underskatta vädrets makter ↓
Vinterövernattning under tarp
Jag fick plumsa
runt i djupsnön ett bra tag innan jag hittade två träd med lagomt
avstånd, men till sist så. Sen hade jag tänkt åka skidor, men nöjd och svettig efter snöplumsandet, så åkte jag hem, fixade middag till övriga familjen, packade ihop och skyndade mej tillbaka medan det fortfarande var ljust. Lite onödig körning fram och tillbaka,
jag skulle ju ha tagit med mej alla grejer från första början, men nu blev
det så.
Mysigt krypin!
Jag brukar vara noga med att inte tälta bredvid gamla träd som riskerar
att välta eller under snötäckta träd på vintern, pga av risken för
snöras under natten. Nu hade det dock inte hunnit bli så mycket snö på
träden, så det kändes säkert att sätta upp tarpen där. Men till nästa
gång ska jag ta reda på hur man sätter upp den säkert och stabilt utan
att använda träd ✓
Finaste vovven
Lite smått och gott för en fredagskväll i skogen
Där jag trivs som allra bäst ♡
Makaroner och köttbullar och en rejäl smörklick
Alltid godast att äta ute
Vinteridyll
Egen härd, är sannerligen guld värd!
Ofta tar man elden för given,
det är ju bara att göra upp en, men det är inte alltid så bara och den här gången hade jag stora problem. Först brann det bra, men så var jag tvungen att flytta eldplatsen två gånger, då det rykte rakt in i vårt krypin och varje gång dog elden förståss ut och jag fick jobba hårt för att få fart på den igen. Tårarna sprutade ur ögonen, halsen sved av röken och när elden dött för femtielfte gången tänkte jag att nu ger jag banne mej upp.
Men det kunde jag ju förståss inte göra,
då är det ju inget annat att göra än att gå och lägga sej och klockan var ju alldeles för lite för det. Sen väntade jag ju sällskap! och jag behövde värmen och ljuset från elden. Så på`t igen och trägen vinner och jag var så himla nöjd när den tog sej till sist.
Mitt sällskap på ingående på kvällskvisten!
Dags att sova. Jag ser ut som en riktig tattare haha :D
Efter en massa surr och catching upp, vi har ju inte setts på länge så var det dags att sova. Klockan var nog bara runt tio när vi kröp till kojs, lite småfrusen här och var, men det dröjde inte länge förrän jag sov gott. Med värmepåsar i både sockar och vantar Zzzzzz....
Plötsligt blir jag väckt av att det rasar in snö i huvudänden på sovsäcken och jag kravlar mej motvilligt ut, tänder ficklampan och upptäcker att tarpen släppt på min sida och fladdrar för fullt i vinden. Snön yr in över oss och skorna, som jag ALLTID brukar stoppa i ryggsäcken över natten, stod framme och var nu begravda under snö. Sovsäcken, ryggsäcken, liggunderlaget, matpåsen likaså.
Vinden hade vänt under natten och blåste nu rakt in i mot öppningen och jag bannande mej själv. Jag hade ju tänkt sätta upp tarpen på ett annat sätt från början, men struntade i det då det var vindstilla på dagen. Så dumt, jag vet ju att vädret och vinden kan skifta snabbt.
Men man lär så länge man lev och som tur var så gick det ju bra och efter att vi varit ut och sänkt frontöppningen, förstärkt med fler snöpinnar på sidorna, så kunde vi krypa ner i sovsäckarna och sova några timmar till. Lite kall om fingrarna och lite blöt om fötterna, men i tryggt förvar.
Godmorgon!
Efter en lugn och skön morgon, med frukost i sovsäckarna, så packade
vi ihop. Fort var det gjort och sen väntade nästa äventyr med att ta oss
hem ifrån skogen på en oplogad väg. Det hade ju kommit en hel del snö,
men det gick bara finfint.
På väg tillbaka
Tack för turen Elisabeth, det var så kul att träffas
och nu kanske det inte behöver gå ett år tills nästa gång :D
