Septembertur runt Kebnekaisemassivet

Så var höstens vandringstur i Lapplandsfjällen över och jag ser med stor glädje tillbaka på en otroligt härlig vecka, fylld av fantastiska upplevelser, vackra och storslagna vyer -och inte minst ett trevligt vandringssällskap! Att vi dessutom fick njuta av vackert väder i stort sett varje dag, då väderprognosen visat regn för hela veckan, var en riktigt stor och välkommen bonus!

Vistas- Nallo- Unna Räitastugan- Reiddajaure- Sälka- Kebnekaise- Tarfala ca 12.5 mil  9/9-15/9 2018

"Ett av de bästa recepten på lycka och välmående måste väl vara att fjällvandra. Vyerna och vidderna ger enorm frihetskänsla. Så storslaget och mäktigt, vilt och vackert  -och så en kåsa kallt och friskt fjällvatten till det.

Kan ju inte bli annat än bra :D 

Dag 1: Nikkaloukta- Vistasvaggi ca 22 km

12 km båt längs Vistasdalen + ca 10 km vandring


Efter en natt på tåget, så anlände vi med fjällexpressen i Nikkaluokta strax före halvtolv på söndagen. Låste in en väska med ombyte och handduk på Sarri fjällanläggning, betalade för båttransport uppför Vistasälven och traskade sen bort till bryggan som ligger några hundra meter därifrån.

"Båtturen var en helt fantastisk upplevelse, där vi susade fram på spegelblankt vatten och vi njöt i stora drag av utsikten över fjällen och alla underbara höstfärger! Lågvatten i älven gjorde att chauffören fick köra baklänges på nåt ställe för att ta sej fram och detta var sannolikt den sista turen så pass långt upp i älven för iår, så vi hade verkligen tur!

 Första vandringsdagen av åtta, som sedemera blev sju

Etappen genom Vistasdalen till Vistasstugan är 34 km lång och går mestadels i björkskog, men då och då öppnar fjälllandskapet upp sej och man bjuds på underbara vyer över den turkosblåa jåkken och de majestätiska fjälltopparna som tornar upp längre in i dalgången.

 Dalripa i björkskogen

 Dags för fjällunch

Snabbmakaroner och Varma koppen med smak av redd grönsak

 Vacker vy över Vistasjåkka

 Första nattens tältplats vid leden mot Vistas

Efter några timmars vandring så satte vi upp tältet strax efter första bron. Trötta i benen, men så otroligt nöjda över dagens tur! och efter middag och efterföljande kvällsfika var det skönt att krypa till kojs...

 Kvällsfika

DAG 2: Vistasvaggi- Stuor Reiddavaggi, ca 19 km


Fortsatte vår vandring i denna vackra och frodiga dal, för att sen lämna björkskogen vid stugan i Vistas och fortsätta turen ovan trädgränsen, de kommande dagarna. Längtan var stor att se de fjällltoppar och platser man hittills bara läst om och vi hoppades att vädergudarna skulle vara med oss...

 Till höger Palkastak 1550 och till vänster syns Räitatjåkka 1556 möh

 Hallo there!

Till motsats till Kungsleden så fick man verkligen vara ensam på den här turen! Mötte endast två vandrare den första dagen och så fortsatte det, förutom när vi vid några tillfällen anslöt till Kungsleden och Dag Hammarskjöldsleden. Men så ofantligt mycket folk var det faktiskt inte längs lederna heller, mest folk såg man vid Kebnekaise, där de fö tältade på platser som jag inte kunde förstå varför...Det fanns ju betydligt finare ställen att sätta upp tälten på...

 Kåtan vid Vassajåkka, strax innan den andra bron

 Turgodis! :D

 Fantastisk vy in mot Unna Reaiddavaggi. Nallo 1585 möh  mitt i bild

 Vistasjåkk med Räitatjåkka 1556 möh i bakgrunden

 Kugghjulskammen/ Siehtagas 1663 möh till hö

 Lycklig fjällvandrare!

Förra året hade jag inte tränat så mycket som jag hade velat inför vandringen och jag hade lovat mej själv att se till att vara i bättre form i år. Det är ju så mycket roligare då. Men den varma sommaren har inte direkt lockat till så mycket fysik aktivitet och jag var allt lite orolig för hur jag skulle orka med...

Men det har gått toppen! Visst har det ömmat lite här och var, jag har ju problem med både höfter rygg och halgus valgus, men annars så har det verkligen gått superbra. En något lättare ryggsäck och en ca 9 kilo lättare kroppshydda gjorde susen. :D

 Bron från Vistas och upp mot Stuor Reaiddavagge

Med en ryggsäck nästan större än en själv...

Under vår vandring mötte vi inte nån med så stora ryggsäckar som oss. Dom flesta gick faktiskt stugturer, men faktum är att så "lätt" packning som vi nu hade, ca 15 kg vardera, ska vi vara otroligt nöjda med. Med tanke på att vi hade all utrustning och mat vi behövde i 8 dagar! Ja längre än så om vi hade velat och behövt!  Men visst, en lättare ryggsäck- men kanske därmed inte lika stabil att bära(?) lättare sovsäck, tält osv så kan man förstås trimma vikten ytterligare...

 Vi tar vägen mot Nallo... ♫

 Tjäktjatjåkka 1820 möh mitt i bild

Andra dagen slog vi läger nån kilometer innan Nallo. Passade på att tvätta av oss i jåkken och jag tvättade till och med håret i den minst sagt iskalla jåkken. Skönt att bli av med mössfrillan, men det blev ordentlig brainfreeze, så det var väldigt skönt att byta om till torra och varmare kläder efteråt. Satte sen upp tältet och njöt i solen en stund efter middag, men som övriga kvällar var vi inte sena med att krypa ner i dunsäckarna zzzz.....

 Middag på G

 Pasta med tomat och vitlök från Blå Band

 Fantastisk tältplats i Stuor Reaiddavagge

DAG 3: Nallo- Reaiddajavri- Unna Räitastugan- Reaiddajavri; ca17.5 km


Efter en natt med hård blåst och regn, var det så dags att fortsätta vandringen till Nallo och vidare till Reaiddajaure, där vi skulle lämna ryggsäckarna för att ta en dagstur till Unna - Räitastugan. Vi hade hört oss för med stugvärden i Nallo om vadet vid sjön, men det var lågvatten och skulle inte vara några problem. Hade oroat mej lite för det, men nu gick det galant :D

 Godmorgon!

 Nallostugan

"Detta var mitt första, men inte sista, besök i Nallo. Lite kul att stugvärden kände igen mej. Det visade sej att han följer mej på Instagram. Världen är visst bra liten ibland :D 

 Tillbakablick Stuor Reaiddavagge

 Vadstället strax nedanför Reaiddajavri

Readdajavri- Unna Räitastugan tor ca 14 km

Efter att ha lämnat ryggsäckarna bakom en sten, ev farhågor över att någon skulle sno med sej hela packningen eller delar av den slogs snabbt bort. Visst allt kan hända, men det är större risk att man inte hittar åt ryggsäcken då man kommer tillbaka. Så det gäller att ha koll på platsen även om vädret slår om och dimman drar in.. Nåväl, vi påbörjade stenskravelvandringen på vänster sida om bäcken och balanserade oss fram mot Unna Räita. Skönt att gå med lätt packning och jag blev glatt överraskad över att det var så pass lättvandrat. Hade trott att det skulle gå brant både upp och ner den sträckan

 Vilopaus med utsikt över Tjäktatjåkka med tillhörande glaciärer

På väg mot Unna Räitastugan- sten, sten och åter sten

 Unna Räitastugan i underkant med Pyramiden 1990 möh

 Unna Räitastugan 1200 möh

 Vy ner mot Unna Reaiddavagge

 Fika med utsikt mot Vaktposten 1852 möh

 Glaciärsjöar vid Vaktposten 1852 och Knivkammen 1878 möh tv

DAG 4:

 Readdajavri- Guoberjohka ca 13.5 km

Efter en god natts sömn vaknade vi upp till en strålande morgon! Solen lyste på fjälltopparna utanför tältet och efter frukost och ihoppackning var vi snart på väg ner mot Sälka. Det hade varit en kall natt för på skuggsidan låg frosten kvar på marken. Just lovely! Längtan efter vintern börjar visst ge sej till känna...

Goder morgon Tjäktjatjåkka

 Vår fina tältplats vid Reaiddajavri 1039

 En helt magisk morgon!

 På väg mot Sälka

 Mmmmm.... som i Plopp! :D

 Njuter i solen

Förra årets regniga lapplandstur inbjöd inte till många raster och det blev ofta lunch och fika på stående fot. Det tog vi sannerligen igen i år. Många sköna pauser i solskenet blev det.

Visst, alla årstider och tillika väder har sin tjusning, men jag tackar vädergudarna för det fina vädret vi fick njuta av på den här vandringsturen!

 Fjällspa- Lyxar till det med en hårtvätt även idag...

...måste ju vara fin då man ska ringa hem till gubben. Glömde låna telefon i Nallo dagen innan, och jag vet ju hur orolig han blir när jag inte hör av mej så nu var det dags att ringa hem från Sälka. Han hade hört om nån räddningaktion i närheten och kunde nu andas ut att det inte var vi som varit i nöd :D

 Reaiddanjunni 1398 möh

 Sälka 1865 möh och en del av Sälkaglaciären

 Vilopaus i Sälka

 Skönt att ta av sej sockarna och lufta fötterna en stund

 Bro över Kaskasjåkka

 Kebnekaises Nordtopp- 2 097 möh

 Tältplats vid bron över Kuoperjåkka/ Guobirjohka

Middagsbestyr i fjällköket

 Kvällsol, fjällvyer och en kåsa varm choklad, ja vad säj man...

 Utsikt ner mot Singi

DAG 5: Guoberjohka- Tolpagorni, Siellajåkka ca 15 km (+ kvällspromenad nån km)


Funderingarna om att gå förbi Singi eller ta genvägen löste sej själv den här dagen. Missade nämligen förgreningen av stigen, då ett par ville att jag skulle fotografera dem och plötsligt befann vi oss på höjden ovanför Singistugorna. Hade trott att det skulle vara en väldigt brant stigning upp, så återigen fick jag en glad överraskning och som alltid kul att vandra på stigar man inte vandrat på förut!

 Ren på fjället

 Så vackra djur!

 Genvägen förbi Singi, snart på väg ner mot Laddjuvaggi

 Liddubakti 1759 och/eller Skarttoaivi 1744 möh

 Singitjåkka 1704 möh och Tolpagorni till hö

"Pump up the Mat, pump it up, pump it up" ♬

För turen hade jag ett nytt liggunderlag. Ett Exped Synmat 7 UL lite, med en vikt på 360 gram (!) Det har en komforttemp på -2 och jag kan inte säja annat än att jag är mycket nöjd med det inköpet!!

 Tältplats vid foten av Tolpagorni 1662 möh

 Siellajåkka

Tog en liten kvällstur upp i den smala dalgången längs Siellajåkka. Nu befann vi oss på fel sida om bäcken för att komma ända fram till Silverfallet, men fick en fin promenad bland alla stenbumlingar änd¨å.

 Kartläsning

 Vår tältplats vid Siellajåkka. Längre upp längs bäcken hittar man Silverfallet.

DAG 6: Siellajåkka- Tarfala ca 12 km

 Regn på tältduken, nysnö på fjälltopparna!

 På väg genom Laddjuvagge

 Fokuserad vadare

Från Singi till Kebnekaise fjällstation såg vi ingenting förra året då dimman låg tät, så vi var väldigt glada att vi nu fick se hur det egentligen såg ut! Det blev dock inte många bilder mellan Tolpagorni och Keb (men tur var väl det iofs, jag kom ju ändå hem med 1300 bilder från turen!!) och nu hägrade ju nästa vandringsmål; Tarfala"


Kan ju säja att det var väldigt svårt att välja ut lagom mängd bilder till det här inlägget. Har minimerat antalet så gott jag kunnat, men det blev ändå en massa bilder...Hope you enjoy!

 En av de två broarna på väg mot Tarfala

Efter broarna gick det stadigt uppför i några kilometer. Lite tungt var det allt, men som oftast så blev jag positivt överraskad, då jag som mången gång förr inför olika vandringar, målat upp sträckan till Tarfala som betydligt mycket tuffare! En bra teknik som funkar perfekt för mej, ställer man in sej på att det ska bli det tuffaste, brantaste och jobbigaste, så kan det bara bli lättare :D

 Storslagen vy med forskningstationen till hö

 Tältplats vid Tarfalajavri

Det fanns flera röjda tältplatser med höga skyddsmurar vid stugan, men eftersom vi ville vara för oss själva, så knatade vi vidare längre in längs sjön, där vi hittade en perfekt plats med en liten skyddande stenmur. Det var för övrigt bara vi som tältade uppe i Tarfala den här gången.

 Isfallsglaciären

 Kaskasatjåkka (?) 2071 möh

 Dassen i Tarfala

Vädret var minst sagt varierande med allt från regn, lätt uppsprickande, hagel, dimma och blåst.  Men det kunde ha varit värre och jag är så ofantligt glad att vi fick se de närliggande topparna!

 Regn, hagel och hård blåst i Tarfala

Det blåste allt värre under natten och det fladdrade rejält i tältduken. Tina frågade tidigare vad som var det värsta blåsvädret jag tältat i, med tanke på tältets hållbarhet och jag måste nog säja att det här var nog den blåsigaste natten i det här tältet. Var tvungen att kika ut några gånger för att se att stenarna låg kvar. Men tältet stod stadigt. Tarfala är dock väldigt utsatt för starka vindar och jag läste att Sveriges högsta vindhastighet uppmätts i just Tarfala med 84 m/sek!

 Middag i tältet

DAG 7: Tarfala- Nikkaluokta 25 km (+ nån km morgonpromenad)


Efter en natt med mycket hård blåst och regn, vaknade vi till en lugn och småkylig morgon. Det tog emot att gå ut och pinka men efteråt var det skönt att krypa ner i sovsäcken igen. Kokade soppa och åt frukost i tältet, innan vi började packa ihop. Vi hade inte bråttom, så vi tog en liten promenad längs sjön innan vi tog ner tältet och sedan var det dags att vinka adjö till det här fantastiska stället!

"Hit kommer jag absolut att komma fler gånger. Älskar kargheten och vill gärna besöka isgrottan. Kanske blir det en vandring via passet från Guobirvagge nästa gång? Ser fasligt brant ut, men det vore spännande att försöka....

 Good Morning Tarfala!

Pigga och glada tanter :D

 Dags att packa ihop

 En liten Tina, th i bild med Tarfalas magiska uppenbarelse

 These boots are made for walking... 🎶

...just de här kängorna har dock gjort sitt nu, men jag är väldigt nöjd med modellen Meindl Dovre Extreme wide så beställningen är gjord och ett nytt par väntas i dagarna.

 Tack och hej för den här gången

 Dags för dagens pass i Stenskrawel-walking

 Regnväder på väg mot Nikkaluokta

 Lunch i vindskyddet vid båtlämningen

 Det finns inga dåliga väder!

Vi hade som sagt en otrolig tur med vädret den här veckan. Regn i lagom dos och sol nästan varje dag. Förutom den här sista dagen, då vi fick en riktigt påminnelse om hur vi hade det på förra årets tur. Blött, blött, blött. Men så fantastiskt härligt ändå. En minnesvärd tur på många sätt :D

Tanken var iallafall att vi nu skulle gå halvvägs mot Nikkaluokta och hitta en fin tältplats med utsikt in mot Kebnekaise. Men då regnvädret inte ville ge med sej så slutade det med att vi traskade på hela vägen fram. Fruktansvärt tungt på slutet. Ryggen skrek, höfterna skrek och fötterna likaså. När vi äntligen ramlade in på Sarris, blöta, trötta och frusna, så kunde jag knappt stå på fötterna.

Klockan hade också blivit rätt sent och ingen av oss hade lust att slå upp tältet utanför anläggningen, Som tur var fanns det en stuga kvar för uthyrning och efter en skön och värmande dusch fick vi tacksamt skjuts till stugan som låg en bit bort. Hängde ut alla blöta kläder i allrummet, kvällsfikade och försökte få upp värmen innan det var dags att sova. Vaknade sen mitt i natten av att jag blödde näsblod. Måste ha varit helt slut på! Vi hade ju inte precis ätit ihjäl oss den sista marshdagen heller....

 Dags att lämna Blå stugan, Nikkaluokta

Sista dagen i Nikka blev rätt så dryg. Lång väntan på bussen som gick vid fem och sedan tågresa i en massa timmar. Kom hem kvart i tre på natten och sedan väntade nattjobb i dagarna tre. Så det känns inte riktigt som jag hunnit landa här hemma efter resan. Men ett är säkert, jag är fantastiskt nöjd över turen! och planerar för fullt för nästa års äventyr!

Frågan är bara vad som kan bräcka den här vandringen?

Det är klart det finns många andra fina platser att upptäcka, men det här var iallafall något av en drömvandring för mej, jag har fått se ställen jag länge längtat efter!


TACK Tina för en underbar tur!