Idag var det bara Najo och jag som åkte till skogs och till en början kände jag mej faktiskt lite rädd för att stöta på en björn, då jag tänkte på förra helgens incident med stövaren som blivit riven av en björn på våran jaktmark i helgen! Den klarade sej, men blev skadad på sidan av kroppen. Jägaren såg björnen och kunde höra hur hunden skrek vid attacken. Han fick dock med sej hunden och åkte direkt till veterinären. Vet inte hur det gick med hunden sen.
De har iallafall sett till två vuxna björnar på
marken i höst och de har även hittat en riven älg som ligger
inne i skogen, ungefär på samma ställe som brorsan hittade resterna av
en björntagen älgkalv förra året. Björnar brukar normalt inte attackera människor, men jag brukar ändå småprata
med mej själv eller med Najo emellanåt för att förvarna att jag kommer
så att jag inte råkar överrumpla någon nalle..
"...för hur gärna jag än skulle vilja se en björn, så hoppas jag verkligen inte att vi träffar på någon när vi är ute och jagar... Huvvaligen..."
"...för hur gärna jag än skulle vilja se en björn, så hoppas jag verkligen inte att vi träffar på någon när vi är ute och jagar... Huvvaligen..."
Så nu gick jag och tittade runt åt alla håll där jag gick inne i gammelskogen och jag kunde höra
både nötskrika och korp, vilka säjs brukar hålla sej i björnens närhet, vet dock ej om det stämmer. Lite olustig till mods fortsatte jag, då det plötsligt flyger
upp en ripa alldeles framför mej. Jag blev så överraskad att hjärtat
åkte rakt upp i halsgropen, när jag hörde de fladdrande vingarna. Hann knappt hämta andan, förrän nästa
ripa lättade och blev lika förskräckt igen. Men det här går ju inte för
sej, jag kan ju inte gå och vara rädd i skogen!
"Jag älskar ju att vara ute i skog och mark"
Men
hur det än är, så kan det faktiskt vara ganska skrämmande ibland,
speciellt när man har en skenande fantasi och går ensam i tät, mörk
skog, flera mil från bebyggelse och har man väl jagat upp sej så
skvätter man ju till för minsta ljud och rörelse...
...ibland kan jag till och med gå
omkring och vara rädd att
jag ska råka ut för någon galning eller en mördare (sett för många rysare...) Tycker mej se
något i ögonvrån, hör någon som går bakom mej osv. Men sannolikheten
att det skulle finnas
en sån långt inne i skogen är ju ganska liten...
och mestadels känner jag mej trygg i skogen och det är där jag trivs som allra bäst!
och mestadels känner jag mej trygg i skogen och det är där jag trivs som allra bäst!
Eftersom det är så blött i skogen, så hade jag tagit med mej ved och gjorde upp en eld och satt och njöt av det sprakande ljudet. Hoppades att lavskrikorna som brukar hålla till där skulle dyka upp, men de syntes till och falukorven jag tänkt försöka mata dem med, fick Najo gladeligen äta upp
 |
| Gott med kaffe |
Huffda, nei vi får nå håpe at du slipper unna både bjørn og mordere :-) men jeg er litt enig med deg, av og til er det litt skummelt å være alene i skogen. Særlig når hunden lytter etter noe jeg ikke hører kan jeg få litt hjerteklapp :-) Fine bilder av en tur som formidles både som koselig og fryktelig skummel :-)
SvaraRaderaÅååå!! hvilke herlige bilder og spennende og givende fortelling! =)
SvaraRaderaSynes faktisk Najo ser litt skeptisk ut på det ene bildet.. kanskje han følte det samme som deg??
Jeg synes du er aldeles tøff jeg! Jeg blir faktisk veldig lita mot deg ;) jeg tørr ikke gå i skogen alene, og om det hadde vært bjørn her, hadde jeg slettes ikke turt! og ihvertfall ikke med hunden.. pyse jeg sikkert.. ;))
det surrer med med skygger på bloggen din fra ru ennå? litt mindre hos meg, med de kommer og går.. usynlige.. om jeg forstod deg rett da.. ;)
Jeg er jo like glad fordi rypene fløy avgårde, ja du kjenner meg ;)
Mange flotte bilder, og Najo er bare så skjønn! :)
Klem fra meg! :)
Forstår igrunnen godt hva du snakker om. Er jo selv veldig glad i skogen, men er ikke flinkt til å gå i den i mørke. Helt tullete egentlig, det er nok mer fare forbundet med å gå i en mørk bygate!
SvaraRaderaKoselig bilder ble det i allefall!
i don't think that is an unreasonable fear at all. especially just you and najo out there. i think you are smart to be aware, but yes, my imagination would probably run away with me, too.
SvaraRaderaDet går nog inte att komma undan den kända sanningen att ingenting är gratis. Inte i skogen heller. Om något händer får man hoppas att människor kan komma en till hjälp. Du har i alla fall en hund att lita på. Det är väl inte så dumt? / Deerhunter
SvaraRaderaHe he jo dfu är långt ifrån ensam om att vara rädd ute i skogen . Lite kymigt kan det allt kännas ibland när det är lite mörkare (gryning skymning) . Visserligen finns det inga björnar härnere förutom nån enstaka varg som irrat sig hit norrifrån men visst hoppar hjärtat upp i halsgropen om nån fågel flyger upp eller om det knakar till i skogen bredvid där man går. Skvätter till har det inte gjort däremot som för dig, hoppas du har ombyteskläder med dig he he). På tal om nötkråkor såg du Edwins senaste bilder på dessa fina fåglar (Edwinsfoto).
SvaraRaderaLite spännande att gå i din skog kan man tänka o lite spänning med lite adrenalinutsöndring är aldrig fel. Falukorv är heller inte fel heller varken för hund eller matte ! Ha det gott ! Ronnie
Ronnie: Skvätter till = rycker till och ingenting annat hehe :)) och visst är spänningen en del av tjusningen också.
SvaraRaderaKlas: Ja hunden ger ju en viss trygghet gentemot de "skenande" fantasierna, men stärker björnrädslan eftersom det oftast är de som kan råka ut för en "attack" Men man kan ju inte gå omkring och oroa sej för det hela tiden... :)
och det brukar jag ju inte heller :)) men ibland kommer det som sagt över mej och då kan det handla om lite vad som helst :)
Fin läsning och så där känns det nog för många ibland....rädslan för björn finns dock inte i mina skogar....tror jag..:-)
SvaraRaderaSer härligt ut med brasa och kaffe...mums!
Förstår din rädsla speciellt när man börjar fokusera.
SvaraRaderaMen en härlig dag fick ni o sköna bilder som gör en avundsjuk på dina möjligheter att komma ut på fjället så mycket...
Thanks for telling your story. I must say I'm not a big fan of woods. I have always a queasy feeling when I'm into the woods and I don't know why. Maybe an old primal fear. ;) And of course I know that normally is there nothing what should scare me. And as you experienced it is most an irrational feeling that can trigger your fear.
SvaraRaderaHave a nice day!
Hehehe...det blev ju nån nytta med körva i alla fall!
SvaraRaderaBättre tur med lavskrikorna nästa gång...men glöm inte körva... ;-)
Steffe
Nice serie Susanne...... i like your work so very much.
SvaraRaderaGreetings, Joop
Enjoying nature eh! .. All right .. I like it.. kisses ..
SvaraRaderaFörstår dig, ibland kan man känna sig orolig när man är ensam i naturen. Kanske framförallt om det finns farligt vilt. Du verkar ändå ha haft en skön tur i skogen av bilderna att döma!
SvaraRadera/Birgitta
Brrrr ...... you would be a bear in the woods Arghhh ..... Fortunately it was a grouse. I find wooden koffienap really awesome lol .... But you certainly had a nice autumn stroll Susanne :-)
SvaraRaderaGreetings, Helma